Vinster i välfärden

Frågan om vinster i välfärden kommer nog bli den hetaste på nästa års socialdemokratiska partikongress. I den här bloggposten vill jag 1) ge några lästips 2) puffa för en väldigt bra radiokrönika på ämnet och 3) ge några korta egna kommentarer

På de här ställena följer jag just nu debatten kring frågan: Lena Sommestad, Tiden, Arbetarrörelsen Tankesmedja. Den sistnämnda kommer snart att släppa en rapport på temat. LO gör detsamma mot slutet av året men innan dess kommer tydligen Kommunal att släppa en egen rapport. Arena Idé har släppt en rapport som reder ut några rättsliga aspekter när det gäller vinstbegränsning.

generationer

Det går att se fyra linjer i debatten: förbjuda, förhindra, höja kvalitén och öka insynen. Men debatten handlar just nu mycket om hur man rent tekniskt ska gå tillväga för att åstadkomma något av de alternativen. Då kan det vara nyttigt fundera kring vilka drivkrafter som överhuvudtaget bör finnas i välfärden. Göran Rosenbergs utmärkta krönika i Sveriges Radio P1 från augusti i år handlar om bl.a. det. Lyssnar gärna på den direkt här:

Och kanske skulle det, som någon sa, vara bra om de som inte tycker att det behövs krafttag mot vinstuttagen svara på varför skattepengar till vård/skola/omsorg ska gå till privat vinst i riskkapitalföretag? Och – hur mycket skattepengar är det värt att lägga på att kontrollera att privata företag gör det som de ska göra?

S i Göteborg beslutade tidigare i höst följande, när det gäller vinster i välfärden:

  • Så långt det är möjligt begränsa uttag av vinster eller andra former av överskott ur offentligt finansierade välfärds- och utbildningstjänster
  • Kommunerna ska ges möjlighet att vid upphandling av välfärdstjänster enligt LOU och LOV kunna begränsa denna till non-profit organisationer
  • Att inför etablering av friskolor, ge kommunens yttrande avgörande betydelse för att undvika överetableringar och onödiga kostnader för skattebetalarna
  • Genomföra ett Kvalitetslyft för offentligt bedriven barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg med målsättningen att med överlägsen kvalitet konkurrera ut vinstdriven verksamhet inom dessa områden.

Bakgrunden till beslutet kan man läsa mer om i Tankeverksamhetens rapport här.

Jag tycker förslagen är åt rätt håll. Framförallt punkt två som på sikt skulle kunna innebära att välfärdstjänster bara utförs av icke-vinstdrivande aktörer. För någonstans tror jag ändå att privata vinstdrivna verksamheter leder till försämrad kvalité för brukarna och/eller skattebetalarna. Målkonflikten ”bra vård” vs. ”vinstmaximering till ägarna” har en självklar utgång för vinstdrivande företag. När det kommer till att rädda vinsten känner kreativiteten helt enkelt inga gränser. Åke Sandberg ger, på Dagens Arena, några exempel: ”Vi ser exempel som att privata BB Stockholm ordnar en fin miljö för familjen, men komplicerade fall skickar man vidare till det offentligdrivna sjukhuset. Tuffa vinstkrav gör att apotek sparar genom att dra ner på sina lager och medicin blir slutsåld.” Det är bl.a. därför som jag inte tycker att S nationella politik på området riktigt räcker till.

AB, AB1, SvD, EX.

Om Fredrik

Jag arbetar som maskinoperatör på ett livsmedelsföretag i Göteborg. Där är jag fackligt aktiv i Livsmedelsarbetareförbundet. Vid sidan av uppdraget i fackklubben sysslar jag med facklig utbildning och folkbildning bland annat inom LO och ABF. Studerar även på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet. Uppvuxen i Mölndal men bor nu i Göteborg. Tycker mycket om att vandra i fjällen, följa Blåvitt och lyssnar på allt från Mark Knopfler till The Knife.
Det här inlägget postades i Ideologi, Välfärd. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Vinster i välfärden

  1. En aspekt (den viktigaste enligt mig) som glöms, är den demokratiska.

    Hur demokratiskt är det att ett företag lever rövare med våra gemensamma medel? Hur demokratiskt är det att vår gemensamma medel går till anställda som inte ens kan uttrycka sin åsikt om verksamheten. En anställd på ett privat skola/vård/omsorgsföretag kan inte offentligt meddela resten av samhället att verksamheten inte uppfyller de (ytterst få) krav vi ställt. Skulle en anställd göra så skulle det förmodligen anses vara saklig grund för uppsägning då personen varit ”illojal” mot sin arbetsgivare.
    Hur demokratiskt är rovdriften på våra gemensamma investeringar? Hur demokratiskt är det när driften av ett sjukhus i Stockholm säljs när vi medborgare inte ens får veta vad det såldes för? Är det demokratiskt att det företag som driver verksamheten ”hemligstämplar” viktig information i upphandlingen? Det är ju företagshemligheter sägs det från företaget (och högern). Hur kan ett företag hemligstämpla våra gemensamma investeringar? Hur ska då något annat företag kunna lämna ett adekvat anbud på verksamheten?

    Har vi verkligen gett våra förtroendevalda i regering,riksdag,landsting och kommuner att tolka sitt eget mandat? Hur kan vi acceptera politiker som t e x Filippa Reinfeldt som inte ens ger oppositionen en chans att granska upphandlingar innan de verkställs?

    Som sagt, exemplen är många och dessvärre även frågorna. Frågorna som inte får något svar är problemet med privata vinstdrivande företag inom vår gemensamma sektorer.
    Politiker som inte kan ställas till svars för deras agerande är skrämmande. Företag som inte får ställas till svars för deras agerande är ännu mer skrämmande.

    Politiker är förtroendevalda, den dagen deras förtroende inte kan ifrågasättas kommer folket enbart vara en kuliss i en teaterföreställning som heter ”Demokrati”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s