Esping-Andersen till Göteborg!!!

Hallelujah – den 8 november tar den nya tankesmedjan med det knepiga namnet Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg ingen mindre än Gösta Esping-Andersen till Göteborg!!!!

Esping-Andersen är sociolog, dansk, doktorerade vid University of Wisconsin – Madison och är professor vid universitetet Pompeu Fabra i Barcelona. Och han är den viktigaste välfärdsstatsforskaren de senaste 30 åren (minst); hans böcker som Three Worlds of Welfare Capitalism (1990) och The Social Foundations of Postindustrial Economies (1999) har definierat forskningen inom sociologi och statsvetenskap om välfärdsstater; också de som inte håller med honom måste ta spjärn mot hans teorier.

Det började på 1980-talet när han var en pionär i maktresursskolan, en approach som analyserar välfärdsstaters utformning i relation till vad hans dåvarande kollega Walter Korpi kallar den demokratiska klasskampen, alltså den politiska och sociala organiseringen av klasser och ekonomiska intressen i ett demokratiskt samhälle. En av de kända poängerna i Politics Against Markets från 1985 är att en huvudorsak till att de skandinaviska välfärdsstaterna växte fram mer generösa än andra europeiska från 1930-talet var att i de skandinaviska länderna klasskompromisser ingicks mellan arbetarrörelsen och bondepartierna. (I Sverige den så kallade ”kohandeln” mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet.) I andra europeiska länder gick bönderna med högern eller liberalerna och blev så en social vågmästare åt det andra hållet.

Hans mest inflytelserika bok är The Three Worlds of Welfare Capitalism, som satte fart på typologimakandet inom sociologin och statsvetenskapen. Esping-Andersen katalogiserade där utifrån en stor mängd statistik välfärdsstaterna/välfärdsmodellerna i tre typer:

  • skandinavisk/socialdemokratisk
  • anglosaxisk/liberal
  • kontinental/konservativ

Den socialdemokratiska välfärdsstaten stärker enligt Esping-Andersen arbetarnas förhandlingspositioner genom att skapa socialförsäkringssystem och a-kassor som gör egendomslösa (”proletärer” i äldre språkbruk) mindre utsatta gentemot arbetsgivarna, men samtidigt så ”aktiverar” de socialdemokratiska välfärdsstaterna arbetarna med krav på att man ska arbeta för att få pengar ur systemen, osv. Alltså den s.k. arbetslinjen. Den konservativa modellen ”avkommodifierar” också medborgarna (alltså gör dem till mer än varor/commodities), men inte på ett lika aktiverande sätt, till exempel så är vårdnadsbidraget som införts i Sverige av borgarregeringen ett system som varit typiskt för konservativa välfärdsstater: pengar utan att man behöver jobba för dem, men på en mycket låg nivå, och genusbundet, kvinnor ska stanna hemma med vårdbidraget medan männen är familjeförsörjare. Den liberala modellen sysslar i mindre grad med avkommodifiering – där är personers försörjning mer renodlat beroende av marknaden. Detta är förstås en grov förenklig och det finns en enorm diskussion inom forskningen om typologin och utmaningar mot den – många vill lägga till en fjärde medelhavsmodell, andra kritiserar typologin från genusperspektiv, åter andra diskuterar kritiskt hur ”avkommodifierande” de socialdemokratiska och konservativa välfärdsmodellerna egentligen är, åter igen andra hävdar att alla välfärdsstater under globaliseringens press håller på att bli likadana, och så vidare.

Sedan slutet på 90-talet har Esping-Andersen inriktat sig mer och mer på genus, familjemönster och demografi, och vad han ska prata om i Göteborg verkar vara en blandning av familjepolitik och allmän välfärdspolitik; titeln är ”Att investera i barn och utjämna livschanser” .

Utan att ha läst boken som föredraget baseras på så kan jag redan nu säga: det kommer bli grymt! Hade det funnits ett Nobelpris i samhällsvetenskap hade Esping-Andersen fått ett sånt för länge sen, han är en av de riktigt stora samhällsvetarna, så kudos till Tankeverksamheten för att ta hit honom!

Om Erik Bengtsson

Jag är 28 år och jobbar som doktorand på Göteborgs universitet. Jag forskar om arbetsmarknadsfrågor, fackföreningar och inkomstfördelning. Jag har en forskningsblogg: http://erikbengtsson.blogspot.se/ Och så bloggar jag här på Mellan anpassning...
Det här inlägget postades i Framtid, Ideologi, Välfärd. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s