Krisen i Grekland

Samtidigt som SAAB kämpar vidare för att hänga sig kvar dras
Europa och USA allt längre in i ännu en ny vända av ekonomisk kris. Undrar om någon kommer ihåg de upprörda röster som krävde marknadsregleringar förra krisen då bank efter bank gick i konkurs?

Nu är det Grekland som får bära hundhuvudet. Svensk media
rapporterar om ett oansvarigt och slappt folk som går i pension innan de hunnit börja jobba i stort sett. Som ligger på en skön strand och slappar.
Verkligheten är naturligtvis annorlunda. Grekerna jobbar mest i Europa, 42 timmar i veckan. De gör det till riktigt låga löner, medelinkomsten är 803 euro. Och den omtalade frikostiga pensionsåldern ligger på 61,4 år. Ett av de stora problemen i Grekland är att skatteintäkterna är så låga. Det är de för att en stor del av befolkningen jobbar svart. Detta på grund av en stor brist på
tillit för staten. Att grekerna inte känner förtroende för staten beror på historia i kombination med korruption. Grekiska regeringar har tagit stora lån utan att pengarna har synts till i det offentliga.

När krisen drabbade världen drabbades det turistberoende Grekland hårt. Euron gör att Grekland saknar medel för att värja krisen. De kan inte sänka räntan och de kan inte devalvera sin valuta. Allt detta i kombination gör Grekland extremt utsatt. Som svar på Greklands kris valsar IMF in med sitt gamla illaluktande recept. Privatisera, privatisera, privatisera! Och sänk lönerna. Så de tillgångar staten har måste säljas ut, vilket betyder att man aldrig kan tjäna pengar på dom igen. Lönerna ska sänkas, alltså de redan dåligt betalda grekerna ska bli ännu sämre betalda. Stränder, motorvägar och flygplatser ska säljas ut. Samtidigt går internationella kreditvärderingsinstitut in och sänker betyget på Greklands kreditvärdighet. Det gör att grekerna får betala 5-6ggr så höga räntor som tyskarna på sina statslån.

Dessa sparpaket som nu föreslås finns bara till för att de redan rika ska kunna tjäna mer pengar, och de har redan visat sig katastrofala
i Latinamerika och Östasien. I Europa har vi våra egna exempel på misslyckanden i Irland och Lettland. Istället för att privatisera och sänka löner borde man satsa på att bygga ut välfärden, reglera finansmarknaden och höja skatterna för de rika. Detta skulle leda till en ökad jämlikhet och ett samhälle som kan känna tillit till staten. Tilliten är en förutsättning för demokrati.

/Lisa

Det här inlägget postades i Okategoriserad. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Krisen i Grekland

  1. Ping: svensktnaringslivsvarar.se – en floskelgenerator « Görans tankar och bagateller

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s