Som om man inte vet vad som händer

Som om det vore en olyckshändelse, en förändring som menat väl som man inte kunde se konsekvenserna av. Den förda politiken som regeringen, ledd av moderaterna, fört och för är till för att det ska ”löna sig att arbeta” enligt de själva. Den grundar sig i tron att alla människor kalkylerar sina liv mellan att gå på bidrag eller att jobba, är skillnaden för liten väljer man att gå hemma. Utifrån den dystra syn på människan skapar moderaterna ett system som gör att klyftan växer mellan sjuka, arbetslösa, arbetsskadade, förtidspensionärer och de som har ett jobb för tillfället. Den funkar för att man har lyckats föra över en bild av att alla som är beroende av den generella välfärden är fuskare, och fått många att tro att om man själv skulle hamna i en situation av till exempel sjukdom så kommer man att förstå, för då handlar det inte om en bidragsfuskare utan om en själv, så naivt tänker tyvärr många.

För att nu verka humana när det kommer fram att den förda politiken skapar orättvisor och barnfattigdomen ökar så ska man fundera på möjliga riktade satsningar för att hjälpa dessa utsatta människor. Helt utan självkritik, helt utan att erkänna att den förda politiken skapar denna utsatthet. Enbart för att verka humana, men ändå fortsätta med den inslagna linjen, moderaternas arbetslinje; rak, iskall, och kalkylerande.

Utsatta människor ska nu få känna att de behöver hjälp. En återgång till förnedrande fattigdom med välgörenhet som lösning. För de rika ska behålla sina skattesänkningar. Den generella välfärden skall urgröpas, där finns ingen kritik.

Jag och många med mig anser att den generella välfärden ska vara en medborgerlig rättighet så att känslan av förnedring skall vara så liten så möjligt. För tron på att människan vill bidra och inte är en iskall beräknande individ är inte bara ett bättre sett att se på varandra, det skapar också ett mer framgångsrikt samhälle. Sverige är idag ett av världens rikaste länder, men det hjälper inte alla i landet om inte politiken sysslar med utjämningsreformer och fördelningspolitik i syfte att skapa jämlika förutsättningar och möjligheter.

Här har den borgerliga regeringen en helt annan inställning och det som nu sker är ett resultat av den förda politiken, att man nu vill verka som ett ansvarstagande parti för hela Sveriges befolkning är enbart ett spel för gallerian. Man är livrädd att fasaden ska rämna och den iskalla politiken ska ses utan den snygga förpakningen som den är inlindad i. Så nu kanske en möjlig öppning för en intressant debatt kan få ljusning. Där det faktiskt är ett system som skapar utanförskap och sätter människors liv på pottkanten.

Men just det! Allt de behöver göra är att ta sig själva i håret och lyfta sig ur sin svåra situation, Anders Borg är kanske villig att hjälpa till att dra lite i vissa människors hår. Allt hänger på individen, inga system kan skapa inlåsningseffekter. Detta sätt att resonera hör en tid till då alla inte skulle med.

Hur ofta har någon behållet en kompis som utnyttjar en 9 gånger av 10, men försvarar den för att det är juste den tionde gången, jag men han/hon är ju ganska snäll i alla fall. Eller när man har en god vän som är juste 9 gånger av 10, men som man blir så arg på den där tionde gången för att den svek eller gjorde något elakt. Det trodde jag inte om dig!

Jag tycker mig känna igen detta resonemang i politiken. Ibland kanske man ska ta en stund till att tänka på vem det är som faktiskt bryr sig om en och vem som utnyttjar en.

/Jack

 

Om Jack

Jag jobbar som ombudsman på Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Jag jobbar med folkbildning organisation och förhandling. Har även uppdrag för Arbetarnas BildningsFörbund som handledare. Innan dess har jag jobbat som snickare i 10 år. När jag inte jobbar finns en liten kolonistuga som behöver renoveras. Min lille pojk och tös och flickvän och jag bor i majorna. Löpträning önskar jag att jag kunde skriva att jag håller på med. Jag gick med i Olof Palme sen blev jag socialdemokrat, trots att han då vart död sen 23 år tillbaka. Historieätarna är det bästa jag sett på länge om man bortser från dokumentärfilmen om Palme.
Det här inlägget postades i Framtid, Ideologi, Välfärd. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s