Om jämlikheten inte är möjlig…

…då rustar sig medborgarna för ojämlikhet. Det är ord ur Håkan Juholts linjetal. Orden beskriver på många sätt känslan av hur många resonerar idag. Allt ska kontrolleras. Visst betalar vi gärna mer skatt, men då ska den öronmärkas. Tilliten sinar. Allt ska kontrolleras, alla kan vara potentiella fuskare. Vem odlar dessa tankar hos oss?

Känslan att lita på någon är så befriande. Känslan att jag kan vara mig själv och kunna yppa mina mest tvivelaktiga tankar gör mig fri.

Känslan av att det jag säger kan användas emot mig gör att jag håller tillbaka. Formulering, ordval, sammanhang kan ju tolkas som något dåligt. Jag måste se till att ingen kan komma åt mina formuleringar. Känslan av misstro gör att vi inte vågar lika mycket.

Vi har ju aldrig kunnat kontrollera alla. Utan vi har litat på varandra och gör fortfarande. Ju mer vi vädjar till kontroll desto mer kommer vi oroa oss för att människor inte gör rätt för sig. Att införa system för allt är inte svaret på alla problem. Tillit utan kontrollsystem för allt bygger starkare samhällen.

Jag tror att jämlikhet är förutsättningen för friheten och friheten att kunna vara sig själv är att kunna lita på varandra. Det Sverige som mejslas fram nu bygger på misstro. Lita inte på någon, det kan vara en bidragsfuskare. Ju mer vi tror att alla fuskar, desto mer vill vi rusta oss för det, ju mer vi tror att alla vill bidra desto mera efterlever vi det. Sociala normer eller oskrivna regler är oerhört viktigt för att vi ska kunna fungera tillsammans.

Hur vänder vi skutan? Vilket kom först hönan eller ägget? Jag tror att varje person som ändrar inställning ändrar sakta men säkert skutans riktning. Vi behöver inte vänta på att någon annan ska börja, vi kan börja med oss själva. Låt hönan bli fundersam över vem som la ägget som gjorde att hon fick en kamrat.

Jämlikheten är möjlig

/Jack

Om Jack

Jag jobbar som ombudsman på Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Jag jobbar med folkbildning organisation och förhandling. Har även uppdrag för Arbetarnas BildningsFörbund som handledare. Innan dess har jag jobbat som snickare i 10 år. När jag inte jobbar finns en liten kolonistuga som behöver renoveras. Min lille pojk och tös och flickvän och jag bor i majorna. Löpträning önskar jag att jag kunde skriva att jag håller på med. Jag gick med i Olof Palme sen blev jag socialdemokrat, trots att han då vart död sen 23 år tillbaka. Historieätarna är det bästa jag sett på länge om man bortser från dokumentärfilmen om Palme.
Det här inlägget postades i Ideologi, Välfärd. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s