Fattigdom

Jag lyssnade på Konflikt i P1:s reportage om fattigdomen i Europa. Fattigdom var det tema som skulle belysas särskilt under 2010 i EU, men detta verkar ha passerat fullkomligt obemärkt i media. Antagligen för att ingen vill tänka på hur det står till. I början av reportaget gör journalisten en jämförelse med hur det ser ut i radiohuset när det kommer till inkomstskillnader. Högst upp i huset sitter ledningen, 1980 tjänade ledningen ca 3ggr mer än journalisterna i mitten av huset, som i sin tur tjänade dubbelt så mycket som städarna i källaren. I dag tjänar ledningen i radiohuset  5-6 ggr mer än journalisterna, ungefär 150 – 170 000kr per månad. Detta är då dessutom att jämföra med näringslivet där ledningen tjänar ca 30 till 100 ggr mer än städarna. Dessa städare som om dom blir sjuka eller ensamstående med barn kan komma att leva i fattigdom.  Det ska löna sig att arbeta alltså. I reportaget berättar en diakon i förorten Fisksätra om hur fattigdomen enligt hennes uppfattning har ökat de senaste åren. I Stockholm ingår inte ett busskort i försörjningsstödet, alltså finns det människor som inte har lämnat stadsdelen på över ett år. Hur man ska kunna söka jobb utan ett busskort övergår mitt förstånd, men tydligen anser inte Stockholms kommun att det är nödvändigt med ett busskort. Diakonen berättar också om en mamma som inte hade råd att köpa mat till sina barn, så hon löste det med att hämta utgången mat i affären vid stängningsdags. Affären kasserade då gammal mat, och den kunde hon ta gratis. Resultatet var att hennes barn blev sjuka. En annan mamma berättar att pengarna omöjligt räcker till nya vinterkläder till barnen, hon har 500kr att köpa kläder för till tre barn. Jag kan bara tänka på hur människor som tjänar bra, sitter i sina fina hus, köper lunch för samma pengar på en dag som någon ska köpa vinterkläder för till tre barn, hur kan dom med? Det är sjukt. Åter igen, det ska löna sig att arbeta. Bläddrar i Dagens Nyheter och hittar ännu ett hemma hos reportage från en förmögen familj, som stolt visar upp sina designermöbler och sin härliga shabby-chic stil. Det är så fint med patina, man kan köpa nytt och sen skrapa fram patinan med lite sandpapper. Det ger en härlig använd look. Vem är det som vill ha det så här? När vissa inte ens har råd att hämta ut sin medicin, kan andra förströ sig med shopping och resor, samt att bygga om bara för sakens skull. Jag hade velat se hemma hos reportaget i Bergsjön hos familjen med fem barn i två. Ja här har vi vardagsrummet, här sover vi på madrasser på golvet, vi tänkte att det skulle ge en lite pittoresk bild av svenskt 1910-tal, vägglössen och fuktfläckarna gör ju sitt till för att skapa atmosfär. Vi tycker om frisk luft så därför har vi lämnat det trasiga fönstret olagat, fågelkvitter är ju så charmant. Förvaring är ju hemskt viktigt i en storfamilj, så vi ställer helt enkelt ut papperskassar där vi behöver dom. Det är inne nu med storkok och många glada ansikten runt bordet så vi bjuder in vår arbetslöse morbror till middagen, han blev också vräkt här om dagen så han kan sova på köksgolvet. Finns det hjärterum så finns det stjärterum.

Läs mer om inkomstskillnader här och här.

/Lisa

Det här inlägget postades i Ideologi. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Fattigdom

  1. Ping: Samordnade förhandlingar « Görans tankar och bagateller

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s