Valanalyser och taktik

Ledande företrädare i S har på allt för många områden anpassat partiets politik till motståndarna. Skälen till anpassningarna har inte så sällan varit rent taktiska. Tanken bakom sådana omorienteringar har säkert ett gott uppsåt – att avväpna motståndaren och få debatten att handla om för partiet viktigare frågor. Utbredningen av den strategin har dock fått förödande konsekvenser för socialdemokraternas politik. Jag tror att detta är en förklaring till att vi blivit ointressanta för många väljare.

Ett exempel på taktiserandet är utformningen av S skolpolitik.

På det området företräddes Alliansen i huvudsak av Jan Björklund och Folkpartiet. När Björklund sa betyg från årskurs sex så sa S betyg från årskurs sju. När Björklund sa skriftliga omdömen sa S visst, men inte förrän i årskurs ett. När Björklund sa att skolk ska in i betygen så replikerade S med visst, men inte förrän i årskurs sju.

Förklaringen till det här från partiets ledande företrädare låter något i stil med: Björklund vill få debatten att handla om att han står för ordning och reda medan S står för flum – det ska vi inte låta honom lyckas med. Vi i S vill få debatten att handla om segregationen i skolan och nedskärningar som lurar runt hörnet om man fortsätter sänka skatterna.

Och visst, ett sådant taktiskt agerande kanske riktar debatten åt ett annat håll än det motståndaren ville. Det blir såklart svårare för Björklund att argumentera mot S om S tycker som han. Men just det. Vi tycker som han…

När det gäller skolpolitiken var S inställning kring tiden för senaste partikongressen att försöka nå en blocköverskridande överenskommelse. Ett förtroenderåd kallades in en stund innan kongressen för att hålla partiet redo. Den hållningen var naturligtvis vettig. Ingen tjänar på att så att säga ”byta betygssystem var fjärde år”. Av den anledningen fanns det skäl att hålla dörren öppen för inviter från regeringen och inte genom bindande kongressbeslut låsa fast partiledningen. Tids nog blev det uppenbart att det inte skulle bli någon blocköverskridande överenskommelse. Trots det fortsatte anpassningen till Björklunds politik. Enda kvarstående skälet till en fortsatt anpassning var det taktiska tänkande som beskrivits ovan.

Den här typen av taktiserande har inte tjänat oss väl. Den har resulterat i att vår politik blivit allt för urvattnad, konturlös och ointressant. Och att börja kompromissa med sina krav redan innan man sätter sig i en förhandling är sällan lyckosamt. I en valanalys tror jag att det är angeläget att göra upp med den typen av förhållningssätt till viktiga politikområden.

Intressanta valanalyser:

AB, GP, DA, LO-tidningen, LO-tidningen, Arb.Tankesmedja.

Om Fredrik

Jag arbetar som maskinoperatör på ett livsmedelsföretag i Göteborg. Där är jag fackligt aktiv i Livsmedelsarbetareförbundet. Vid sidan av uppdraget i fackklubben sysslar jag med facklig utbildning och folkbildning bland annat inom LO och ABF. Studerar även på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet. Uppvuxen i Mölndal men bor nu i Göteborg. Tycker mycket om att vandra i fjällen, följa Blåvitt och lyssnar på allt från Mark Knopfler till The Knife.
Det här inlägget postades i Partipolitik, Skolpolitik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Valanalyser och taktik

  1. Göran S skriver:

    Jag tycker du har helt rätt i din analys hur skolpolitiken har hanterats.

    För övrigt anser jag att det är bedrövligt att Major Björklund får diktera i en så
    viktig fråga som skolan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s