Ur bubblan

De senaste dagarna har jag tillbringat på en camping och stugby norr om Strömstad på SSU och LO:s valläger Festivalet. Man kan säga mycket om SSU:s betydelse nu för tiden jämfört med fornstora dagar men det här arrangemanget var ett styrkebesked. Den samlande punkten under veckan har varit det ambitiösa seminarieprogrammet. Mellan klockan 10:00 till 19:00 har det varit fullt ös i sex seminarietält. Kvalitén på föreläsarna och diskussionerna har varit riktigt bra. Vid sidan av det kan man nog sammanfatta veckan med; sol, regn, lera, regn igen, konserter, nya bekantskaper, poesi, fuktiga tält, mindre fuktiga stugor, matkuponger, kändisar, beachvolley (Transport vs. Livs 1-4 i matcher!), dörrknackningskampanjer, utflykter, billigt kaffe, nattliga diskussioner, fotbollsturnéring, bajamajor, skvaller, haltande linjetrafik, workshops och demonstrationståg.

Det känns lite som att jag befunnit sig i en bubbla. Jag har nästan enbart umgåtts med fackligt och politiskt aktiva. Från morgon till kväll. Men när jag försöker sammanfatta dagarna för mig själv kommer jag mest att tänka på det som inte tagit plats här. För inte en enda gång har vi låtit medierna i form av de stora dagstidningarna, tv och radio tala om för oss vad vi ska diskutera. Visst har man läst nyheter och så, men våra egna tankar och upplevelser har varit fullt tillräckliga för att föra samtalen vidare. Det är en ganska befriande känsla. Någonstans tycker jag till och med att diskussionerna nått högre nivåer och blivit mer konkreta tack vare det. Mediernas ständiga skildring av valrörelsen som en fotbollsmatch mellan Mona och Fredrik verkar ju kunna nå en ny intellektuell bottennivå för varje dag som går.

Kanske bör vi påminna varandra om att inte överdiva mediernas makt över den politiska dagordningen? Medierna har en stor inverkan på valutgången, inte tu tal om det. Men allt för ofta tror jag att vi låter mediernas dagordning styra oss oproportionerligt mycket. Tillslut blir det till en självuppfyllande profetia att medierna styr debatten. Man ska nog ha klart för sig att medierna bara kan styra om de får folk att prata om det som de rapporterar. Om vi – i vår vardag – istället ser till att styra över samtalen mot det vi tycker är viktigt så reduceras mediernas makt i samma utsträckning.

Ett sådant synsätt på mediernas inflytande kontra vårt eget inflytande kan nog även behövas i fackliga och politiska styrelser och beslutsrum. Där är det inte helt ovanligt att dagordningen i allt för stor utsträckning styrs av vad GP eller GT för tillfället finner intressant.

Om Fredrik

Jag arbetar som maskinoperatör på ett livsmedelsföretag i Göteborg. Där är jag fackligt aktiv i Livsmedelsarbetareförbundet. Vid sidan av uppdraget i fackklubben sysslar jag med facklig utbildning och folkbildning bland annat inom LO och ABF. Studerar även på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet. Uppvuxen i Mölndal men bor nu i Göteborg. Tycker mycket om att vandra i fjällen, följa Blåvitt och lyssnar på allt från Mark Knopfler till The Knife.
Det här inlägget postades i Okategoriserad. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s