När man skjuter arbetare…

I Chile och Argentina var bland det första man gjorde efter statskupperna att rensa ut bland fackföreningsfolket på fabrikerna. Det var systematiska räder som iscensattes medan människor hade fokus på det som hände i presidentpalatset. Fackligt aktiva mördades och torterades och ”försvann”. Det finns något fundamentalt viktigt i att om man vill avdemokratisera ett samhälle så måste man begränsa arbetarnas makt. Att tilldela hårda slag mot arbetarorganisationerna gör att folket förlorar makt över ekonomin. När arbetarna får mindre att säga till om så kommer pengarna omfördelas så att allt mindre går till de som har lite, och allt mer går till de som har redan har det gott ställt.

Våld väcker avsky och uppmärksamhet. Högern har därför hittat bättre sätt att försvaga fackföreningarna. Som att skadeskjuta a-kassorna, misstänkliggöra de sjuka, göra det svårare att utbilda sig som vuxen, se till att arbetslösheten ligger på en konstant hög nivå, försämra de arbetsrättsliga lagarna.

Det är det här som är fackföreningar för mig, det yttersta skyddet för att jag och alla andra arbetare ska få ha en värdig arbetssituation och att vi har rätt att ta del pengarna som vi alla sliter hårt för att skapa. Det handlar om demokrati och att inte bara bry sig om sig själv, utan även att tänka på sin nästa. I min värld som förtroendevald känner jag att allt det som är viktigt för mig håller på att försvinna. Någons mamma tvingas jobba fast hon har cancer, någons bror måste sälja sitt hem för att han blev av med jobbet, någons vän får så lite pengar i a-kassa att hon inte har råd att köpa vinterjackor till sina barn, någons arbetskamrat dör i arbetsplatsolycka.

Jag vill citera min favoritpoet Jenny Wrangborg ur hennes dikt löftet:

Vi gav varandra ett löfte

Vi ställde oss bredvid varandra

Ställde upp

Ställde krav på varandra

Tillsammans

Tillsammans

….

Vi byggde landet

Landet är vårt

När dom spred lögner om oss

Startade vi tidningar

När dom mördade våra kamrater

Ockuperade vi fabrikerna

När dom sköt på oss

Skaffade vi vapen

Tillsammans tillsammans…

Vi gör det här och nu, förhindrar dom från att sprida lögner om oss. Vi skaffar oss vapen och vi går till kamp. Vi kämpar tillsammans för en bättre värld där du och din familj kan känna er trygga.

 /Lisa

Det här inlägget postades i Arbetsmarknad. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till När man skjuter arbetare…

  1. Adriana skriver:

    När du säger det så får man en tankeställare. Det som har hänt i andra delar av världen i historien sätter helt enkelt saker i ett nytt ljus, det känns som att vi i Sverige tror att vår demokrati aldrig skulle bli hotad. Det trodde de i Argentina och Chile också….

  2. Sissi skriver:

    Jättebra skrivet, Lisa…jag hoppas verkligen att fackföreningarna kommer att stärkas och inte försvagas framöver…vi behöver ett regeringsskifte den 19:e september.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s